|
Böcker
om Baltikum
Under årens
lopp har jag gång på gång sammanställt
listor över litteratur om Baltikum, bl.a. i samband med
gruppresor och i de nyhetssbrev jag skrivit för Svensk-Litauiska
Riksföreningen. På denna sida har jag samlat en del
av detta. (När tiden medger skall jag tillföra ytterligare
titlar/kommentarer.)
Bästa hälsningar
/ Pär
Peter Handberg:
Kärleksgraven - Baltiska resor (Natur & Kultur
2008).
Peter Handberg har
under flera års resor inte besökt Baltikum så
mycket som människorna i Baltikum. Där jag 1990 såg
euforin i självständighetskampen ser han det elände
som präglade vardagen för många invånare.
Inledningsvis blir jag ganska irriterad - skall han inte visa
de positiva sidorna också? Men jag får snabbt ge
mig. Det ena gripande människoödet efter det andra
får mig att läsa allt uppmärksammare.
Genom människorna
når Handberg fram till två stora berättelser.
Han fångar genom många vittnesmål Judeutrotningen
- så som den kom att genomföras i Lettland, och de
minnen som fortfarande finns från denna tid. Och han lyckas
belysa hur KGB under efterkrigstiden genomsyrade människors
vardag, och ännu omedvetet präglar mångas tankar.
Det är en stark
bok - och viktig, både för att bättre förstå
våra baltiska vänner och för att själva
besinna en del av 1900-talets historia.
_____________________
Peter Handberg:
Undergångens skuggor - missiler och möten (Natur
& Kultur 2007)
På Bokmässan
2008 förklarade Handberg att en berättelse blev för
stor för att rymmas bland de baltiska resorna ovan. Han
har besökt ett stort antal av de (minst) 33 nedlagda kärnvapenbaserna
i Baltikum och han får några av dem som en gång
arbetat där att berätta hur den dödliga hanteringen
präglat deras liv.
En beskrivning av de baltiska basernas roll i den sovjetiska
krigsmakten (bara i Baltikum fanns kärnvapen nog för
att släcka allt liv på jorden) vidgas till en skakande
beskrivning av kritiska moment under efterkrigstidens terrorbalans
- en terrorbalans som ännu existerar! Beskrivningen får
extra djup genom intervjuerna med flera av dem som var med. Man
får en skrämmande bild av tänkesätt både
i öst och väst. Köp eller låna boken - och
läs den!
_____________________
Lars Peter Fredén
Förvandlingar - Baltikums frigörelse och svensk
diplomati 1989-91 (Atlantis 2004).
1989-1991 var Fredén
svensk konsul i Riga och kunde genom nära kontakter med
frihetskampens aktörer följa även det som skedde
under ytan i det mest dramatiska politiska skeendet i Sveriges
närområde sedan Andra världskriget. Han beskriver
Lettlands och Litauens men också i någon mån
Estlands väg fram till frigörelsen. En personlig, frispråkig
och sakkunnig ögonvittnesskildring. Fredén berättar
även hur den svenska utrikesledningen reagerade på
utvecklingen i Baltikum - ibland yrvaket, ibland med uppfinningsrik
framsynthet. Avslutningsvis reflekterar han över hur den
baltiska frihetskampen kunde segra trots sovjetisk övermakt.
_____________________
Lars Peter Fredén
Återkomster - svensk säkerhetspolitik och de baltiska
ländernas första år i självständighet.
1991-94 (Atlantis 2006).
1992-94 var Fredén
statsminister Carl Bildts Baltikumrådgivare. Fredén
beskriver de baltiska ländernas förhandlingar med Ryssland
om tillbakadragandet av sovjetiska förband och anläggningar.
Bakom scenen agerade Sverige i nära samarbete med Washington
för att främja en lösning. Ett annat problem var
de ryskspråkigas ställning i Estland och Lettland.
Stockholm utarbetade en ståndpunkt och verkade för
att den accepterades i Moskva, Washington, Tallinn och Riga.
Fredén ger också frispråkiga personporträtt
av baltiska, amerikanska och ryska politiker, inte minst av Carl
Bildt.
_____________________
Heinrich Laretei:
Ödets leksak (på svenska: Coeckelberghs 1991)
Laretei, far till
pianisten Käbi Laretei, skildrar i sina memoarer ett mycket
växlingsrikt liv. Han berättar om hur ryska och tyska
soldater under första världskriget festade tillsammans
under vapenvilan kring de större helgerna, för att
fortsätta kriget när helgen var över. Han berättar
om hur han i ryska revolutionens Petrograd utklädd till
revolutionskommissarie befriade hundratalet arresterade ester.
Han berättar om tiden som ambassadör i Moskva, i Kaunas
och i Stockholm, och om hur familjen 1940 flyttade från
diplomatvillan till ett trädgårdsmästeri i Södertälje
- som blev basen för öppet och underjordiskt samarbete
med västmakterna i Sverige under och efter kriget. Några
avsnitt är mindre intressanta för svenska läsare,
men flera ger i blixtbelysning perspektiv på 1900-talets
europeiska historia
_____________________
Maarja Talgre
Leo, ett estniskt öde (Bonnier 1990, pocket 1991)
Talgres berättelse
om sin far Leo, estnisk frihets­kämpe som försvann
i krigets slutskede, är en gripande beskrivning av stämningar
och handlingsmönster hos människor i Baltikum före,
under och efter krigsutbrottet 1940 och av Talgres kamp för
att finna sanningen om sin far.
_____________________
Sandra Kalniete
Med högklackade skor i Sibiriens snö (Atlantis
2005, pocket 2008)
Kalniete har varit
en av den lettiska folkfrontens ledare, minister, ambassadör
och EU-kommissionär. Hon blev frustrerad över politiker
i väst som inte visste något om de övergrepp
som drabbat de baltiska folken. Därför skrev hon den
gripande boken om sin familjs öden i Sibirien.
_____________________
Romualdas Granauskas
Livet under lönnen (Fripress Legenda 1991)
I en litauisk bondgummas
återblick på sitt liv skildras hur landsbygden förändrades
och befolkningens liv formades under den sovjetiska tvångskollektiviseringen.
_____________________
Sofi Oksanen
Utrensning (Bonnier 2010, Bonnier pocket 2010)
En stark skildring
av människoöden i ett Estland som drabbas både
av kommunism och rovkapitalism. Miljön kunde lika gärna
varit Lettland eller Litauen. Romanen har översatts till
30 språk.
_____________________
Arne Bengtsson
Bronssoldatens hämnd - baltiska betraktelser och
Hotad frihet - baltisk kris i skuggan av Moskva
(Förlaget Grannland.com 2007, resp. 2008)
Bengtsson är
TT:s korrespondent i Baltikum och har omfattande personlig kännedom
om förhållandet och de politiska turerna i Estland,
Lettland och Litauen. Hans båda böcker ger fascinerande
inblickar i baltisk inrikespolitik, som t.ex. hur de tre oligarkerna
i Lettland har turats om att, genom sina partier, spela en ledande
roll, men har inte dragit sig för att gå samman för
att få majoritet i parlamentet för lagar som skyddar
de egna intressena och stoppar antikorruptionsmyndighetens undersökningar
av deras verksamhet.
Som författare
under eget namn kan Bengtsson även tillåta sig egna
omdömen om de baltiska regeringarnas politik. Det är
informativt och vanligen kan jag hålla med. Böckerna
spänner över vida fält och hade vunnit på
en viss koncentration kring några huvudtema. Men se dem
som essäsamlingar och läs det som för dagen frestar.
Båda böckerna
spänner över hela Baltikum, men Bronssoldatens hämnd
har tonvikt på Estland och Hotad frihet har en tonvikt
på Lettland. Bronssoldatens hämnd är slut på
förlaget men kan lånas på bibliotek eller laddas
ner som pdf från www.grannland.com. Hotad frihet kan köpas
fraktfritt på samma hemsida.
_____________________
Valentins Silamikelis
Baltutlämningen - under Baltikums flagga - dagboksanteckningar
(Contra 1996)
Många överlevande
har utifrån egna erfarenheter, sakligt och närmast
outhärdligt, skildrat krigsåren och sovjettiden. På
svenska kanske starkast Silamikelis dagboksanteckningar från
Baltutlämningen, tiden i sovjetiskt läger vid ishavet
och senare livet som andra klassens medborgare i Lettland.
_____________________
Juozas Luka
(1921-1951)
Skogsbröder (Bäckströms Förlag 2005,
ISBN 91-89394-25-9)
En berättelse,
baserad på egna upplevelser, om litauernas motstånd
mot Sovjetmakten. Churchill och Roosevelt förklarade i Atlantdeklarationen
den 14 augusti 1941 att de länder som förlorat sin
självständighet skulle återfå den efter
andra världskrigets slut. När de tyska trupperna 1944-45
retirerade påbörjade folket i flera länder ett
militärt motstånd mot sovjetmakten, som de såg
som en förberedelser för den utlovade självständigheten.
17.084 litauer stupade i detta inbördeskrig mot sovjetmakten
1944-1952. Boken bygger i allt väsentligt på anteckningar
gjorda av den legendariske motståndsledaren Juozas Luka,
som själv stupade 1951 i strid mot sovjetiska inrikestrupper.
_____________________
Per Olov Enquist
Legionärerna, en roman om Baltutlämningen
(Norstedts, 1968, nyutgåva 1990 med en nyskriven epilog).
En spännande
bok om baltutlämningen - om dem som blev utlämnade
och om dem som fick stanna. Det är också en spännande
beskrivning av Enquists jakt i Sverige och i Lettland efter fakta
i historien. Enquists roman kretsar kring stämningarna i
Sverige 1945-1946, hur beslutet om utlämningen kom till,
kring statsminister Per Albin Hanssons personliga del i beslutet,
och kring frågan om vårt ansvar i Sverige för
det som skedde.
_____________________
Jaan Kross
Utgrävningar (Legenda Fripress 1991) m.fl. romaner
Kross har i en serie
romaner (varav 7 översatta till Svenska) behandlat olika
skeden av Estlands historia. I Utgrävningar återkommer
författarens alter ego till Tallinn 1954 efter åtta
år i Sibirien, frigiven men inte rehabiliterad, och går
på upptäcktsfärd i det samhälle som utvecklats
medan han varit borta. Med stor humor berättar Kross om
tragiska och groteska händelser, om makt, maktlöshet
och korruption i ett stalinistiskt Estland, på tröskeln
till stalinismens första töväder. Novellsamlingen
Halleluja (Natur & Kultur, 1992) innehåller såväl
barndomsminnen som Kross upplevelser av tyskt och ryskt förhörsfängelse.
I Kejsarens Galning (1983), Professor Martens avresa (1986) och
Romanen om Rakvere (1988, alla Fripress) m.fl. böcker behandlar
han esternas situation i sitt eget land under olika historiska
perioder.
_____________________
Blåa blommor,
Gyllne dagg
Lettisk folkdikt i översättning av Juris Kronbergs.
(Heidruns 1994)
Ett urval ur världens
största samling av folklig poesi och en bra introduktion
till det gamla lettiska bondesamhället, ännu levande
i många letters medvetande. Bra inledning och efterord.
_____________________
Vizma Belevica
Bille (Natur och Kultur 1997), Bille och kriget
(1999) och Billes sköna ungdom (2001)
Den lettiska poeten,
som under långa tider inte fick publiceras i Lettland,
skrev efter självständigheten den lovprisade, delvis
självbiografiska, romantriologin om flickan Billes uppväxt
och ger samtidigt en kritisk bild av lettiskt samhälle under
sent 30-tal och under krig och ockupation.
_____________________
Charlotte Cerps:
Flyktfåglar, roman (Forum 2008)
En lettisk saga för gammal och ung
Det är i år
90 år sedan de baltiska nationerna bröt sig loss ur
det ryska imperiet. Nästa år är det 70 år
sedan Molotov-Ribbentrop-pakten undertecknades. När Lettland
i år (2008) var "land i fokus" på bokmässan
skulle man kunnat vänta sig jubileumsskrifter och historiska
tillbakablickar.
Men icke. Letterna
är ett romantiskt folk som älskar blommor och har världens
största samling av folklig poesi. Lettiska folklika dikter
utgörs inte av episka berättelser om namngivna hjältar,
som de grekiska och isländska sagorna. Den lettiska folkvisan
är lyrisk vardagspoesi, visor om älskandes möten
och avsked, om faderlösa barn, om bröllop och död,
om naturen och om årets gång. Och det är mycket
av denna syn på livet som präglar människorna
i Charlotte Cerps roman FLYKTFÅGLAR.
Charlotte Cerps
tar det starka greppet att skildra krigsåren ur ett barnperspektiv.
Gömda i ett hallonsnår klarar sig Anna och hennes
far undan deportationen i gryningen den 14 juni 1941 då
Sovjetmakten sände tiotusentals baltiska familjer i godsvagnar
till Sibirien. Familjen flyr till släktgården vid
Rigabukten, där Anna tillbringar sina sista barndomssomrar
tillsammans med kusinen Vilma och grannpojken Aleks. Trots farorna
fortsätter livet under rysk och tysk ockupation och så
gott det går följer man gamla traditioner som hör
årstider och högtider till.
Men när det
åter är dags för en rysk ockupation går
det inte längre. Familjerna skingras, Annas familj flyr
i öppen båt över Östersjön till Sverige,
där de arbetar hårt för att bygga upp ett nytt
liv. Aleks tvångsenrolleras i den tyska armén, efter
kriget lever han flera år i läger för krigsflyktingar
utan kontakt med några släktingar eller vänner,
men hittar så småningom till vännerna i Sverige.
Vilma, nygift med en dotter och ett barn i magen stannar för
att vara nära sin man vid fronten, de hamnar på var
sitt ställe i Sibirien.
Romanen har olika
bottnar. Läsare av olika ålder och med olika bakgrundskunskaper
kan se olika sidor av historien. Boken är spännande
och vi lär oss mycket nytt om ett av våra nära
grannländer. Det är en bok som kan läsas med stor
behållning av tolvåring och nittioåring.
_____________________
Kristijonas Donelaitis
Årstiderna - ett litauiskt nationalepos (Bokförlaget
Renässans 1991, 142 sidor, ISBN 91-88206-02-5)
Kristijonas Donelaitis
(1714-1780) föddes i en fattig landsortsförsamling
i "Lilla Litauen" (den del av Litauen som långa
tider tillhörde Preussen och nu tillhör Ryssland med
namnet Kaliningrad oblast). Han läste till präst i
Königsberg och återvände sedan till en by nära
födelsebyn, där han tillbringade resten av sitt liv.
Hans bok Årstiderna
skildrar livet i en litauisk by på 1760-talet sett ur den
livegne bondes synvinkel. Boken är skriven på hexameter
och beskriver med fin poesi naturens växlingar och med god
humor böndernas eviga kamp med godsägarens fogdar.
En höjdpunkt är den mustiga skildringen av ett bondbröllops
alla faser, från inbjudan, som förmedlas av budbärare
till häst, fram till gästernas vacklande gång
när de sent omsider skall ta sig hem från festen.
Svensk tolkning
av Lennart Kjellberg. Illustrerad med träsnitt ur Olaus
Magnus Historia om de nordiska folken.
_____________________
Jurga Ivanauskaite
(1961-2007)
Häxan och Regnet (Bokförlaget Tranan 2005, ISBN
91-85133-24-8)
Boken behandlar parallellt tre kvinnoöden: "Vika"
i det sena 1900-talets Litauen, "M.V.":s upplevelser
av senmedeltida klosterväsen och häxprocesser, samt
Jesu följeslagerska Maria från Magdala.
När Häxan
och regnet publicerades 1993 beslöt Vilnius' stadsfullmäktiges
etiska kommitté att boken endast skulle få säljas
i affärer för erotisk litteratur (vilket medförde
att boken omedelbart blev en bästsäljare). Kanske var
man ännu inte beredd att acceptera att en kvinna beskrev
kvinnors känslor så öppet. Frispråkigare
erotiska skildringar skrivna av män fick säljas fritt.
Men det kan också har varit framställningen av dubbelmoral
bland många av kyrkans män som upprörde. 1993
hade Sovjetsamhällets smakdomare fått dra sig tillbaka,
men många andra såg som sin uppgift att sätta
gränser för vad som skulle tillåtas i det nya
Litauen. Katolska kyrkan, som på 1930-talet haft ett stort
inflytande, försökte vid denna tid åter etablera
sig som en maktfaktor i Litauen.
Det kan också
ha varit det kvinnliga perspektivet som provocerade, jag har
inte tidigare läst någon bok som för mig så
blottlagt kvinnans situation i ett samhälle där mannen
alltid haft inte bara makten, utan även tolkningsföreträdet
till varje moralisk eller praktisk fråga.
__________________________
Historia mot
Strömmen - kultur och konflikt i det moderna Europa (Carlsons förlag 2007)
Denna bok har tillkommit för att hedra professor Kristian
Gerner. Få personer har som Gerner bidragit till en belysning
av de långsiktiga trenderna i den moderna (öst-)europeiska
historien. Inför hans 65-årsdag har ett stort antal
av våra främsta historiker och samhällsvetare
bidragit med uppsatser som från olika synvinklar behandlar
Öst- och Centraleuropa, det gamla och det nya Ryssland,
Baltikum och Östersjöområdet, processer och idéer
som format det moderna Europa, ideologiers marknad och konjunkturer,
terror och folkmord.
__________________________
Vytautas V. Landsbergis (Bokförlaget
Trasten 2004)
Dominic - den förälskade hästen, barnbok
Inför Julen måste jag väl sluta med en barnbok.
Historien om Dominic är en förtjusande och djupt poetisk
saga om en häst som förälskar sig i en blåklint
och de äventyr detta för med sig, illustrerad med lika
poetiska teckningar av Sigute Ach. Boken passar för varje
barn gammalt nog att följa en 148 sidor lång berättelse
och ung nog i sinnet för att njuta av bokens poesi och humor.
Den gör sig bäst vid högläsning - jag önskar
att jag hade barnbarn att läsa den för.
(Boken är inte skriven av politikern och musikhistorikern
Vytautas Landsbergis utan av författaren Vytautas V. Landsbergis.)
Översättning Anna Harrison.
FLER
LITTERATURTIPS
2005 då det
utkommit en rad översättningar till Bokmässan
samma år, skickade Svensk-Litauiska Riksföreningen
ut ett julbrev med tips på versatt litauisk litteratur,
totalt 24 titlar (tre av dem finns med ovan). Du hittar hela
listan på sidan http://www.balticbooks.se/sve-lit-julextra-2005.html
Mejla Pär <parli(snabel-a)gailit.se> och berätta
vilka böcker du saknar här! |